Hemma igen, red ut idag och det var så härligt! Så kravlöst, så lättsamt, så enkelt att bara glömma allt annat och  go with the flow. Underbart.

    Tidigare läste jag igenom min dagbok. Jag började skriva för lite mer än två år sedan, slutade i början av det sommarlovet och började igen efter. Jag slutade skriva för ungefär ett år sedan. Det är fantastiskt hur mycket man kan förändras under så kort tid. Vänner hit och dit, längtan, glädje, sorg, egen häst, kärlek, intressen... Så mycket man växer som människa, hela tiden i tron om att man är perfekt och färdigutvecklad. 

   På tal om ingenting gick jag in i trans igår och he creado una obra maestra. 
Det vill säga - jag målade. Och jag tänkte dela med mig utav detta obra maestra med hjälp av en (dålig) bild.
 
Och visa några andra jag skapat: (också dåliga bilder)
         
with a little love. 

   Med inspiration från min kära syster bestämde jag mig för att starta en blogg. En tråkig, händelselös och ointressant blogg om mig.
   För det är sån jag är.
   Men jag gillart, och gör inte du det kan jag visa dig till dörren, i det här fallet krysset längst upp till höger. 


   Hursomhelst, det den här bloggen kommer handla om är vad jag pysslar med om dagarna och vad som susar runt i min skadade skalle.
   Till exempel, idag: jag gick upp imorse och åt frukost, sedan kom min vän Lisa hit och tillsammans åkte vi till "jobbet" som barnflickor. Hos Viktoria var vi i tre timmar och fick sedan betalt för igår och idag - 300 svenska kronor (nu börjar intresset växa va!?). Sedan tog jag mig hem via moppe, käka något och nu sitter jag här och startar en blogg.


   Klockan fyra ska jag möta Lisa igen, den här gången i stallet dock. Där ska jag rida och tare lite lugnt (nu antecknar du va?).


   Men nu tänker jag ta något mer att äta och sörja alla intressesmurfar som nyligen omkom av överbelastning. Men säg inte att jag inte varnade dig om denna extremt ointressanta blogg!!

xoxo